Snälla pappa, nej -- Stuart Howarth.

Då var det dags för nästa bok.
Den får

"Snälla pappa, nej" av Stuart Howarth

Stuarts barndom är fylld av förtvivlan, oro, kränkningar och en stark vilja att bli älskad.

Tillsammans med sina två äldre systrar och mamma och styvfar, bor Stuart i de fattigare kvarteren i en stad i England. Där försöker de tillsammans hanka sig fram och skapa sig ett bättre liv materialistiskt sett.

Till en början var livet bra.
Till skillnad från många andra i kvarteret, sågs de som en hel familj då de flesta familjer bestod av ensamstående mödrar. Faderns arbete som kommunal sopåkare innebar en högre levnadsstandard. Att han dessutom försörjde en handikappad flicka som inte var hans, gjorde att han sågs än mer som en god familjefar.

Vad de flesta inte visste, eller valde att blunda för, var hur illa barnen och mamman for genom all den misshandel styvfadern utsatte de alla för.

Den äldsta systern var född med ryggmärgsbråck vilket orsakade smärta och andra olägenheter som förmågan att inte kunna hålla tätt. Detta hindrade dock inte styvfadern från att förgripa sig på henne. Christine, Stuarts andra syster, var lika frisk som Stuart och var "mamman" i huset. Hon städade och lagade mat så gott hon kunde och däremellan förgrep sig styvfadern på henne.

Stuart som var yngst, kände sig först speciell eftersom styvfadern sades vara hans "riktiga" pappa, men detta hindrade inte heller övergreppen och sodomin.

Vid 32 års ålder konfronterar Stuart sin far som reagerar genom att slå ifrån sig alla anklagelser. Stuart tappar besinningen och slår ihjäl honom med en hammare. I rätten berättar han sin historia för första gången och detta mildrar straffet. Dock påbörjas en ny prövotid för Stuart som i fängelset blir utsatt för övergrepp av fängelsevakterna.

 

Idag är Stuart en gift man, för andra gången, och far till två barn. Han innehar även en hög post inom näringslivet och arbetar aktivt med att öka kunskapen om sexuella övergrepp på barn.

 


Mina tankar om boken.

Jag tycker att boken var bra men samtidigt så kändes den lite ytligt skriven. Svårt att förklara vad jag menar men jag kan inte säga annat.  Handlingen var det inte fel på, den var bra. Men äsch läs den.

 


RSS 2.0