Inspärrad -- Teresa Cooper

Mitt betyg:
Av Teresa Cooper

(tryck på författarens namn så får du veta mer om henne)


Teresa Coopers historia är hjärtskärande från första början. Hennes mor var psykiskt sjuk och hennes far var alkoholist, och Teresa omhändertogs redan som bebis.

Efter att ha tillbringat sin barndom i diverse hem, skickades hon till Kendall House i Kent. Det var innanför dessa fängelsemurar som hennes mardröm började. Inom tjugofyra timmar blev Teresa utsatt för den ökända inspärrningsmetoden, under vilken hon blev injicerad med farligt höga doser av sinnesförändrande droger och isolerad i kvarsittningsrummet om hon kämpade emot. Det var inte långt efter detta som det sexuella utnyttjandet tog sin början.

Detta är berättelsen om en ung flicka som blir utnyttjad och misshandlad på alla tänkbara sätt, och hur samma flicka slogs tillbaka till att bli den överlevare hon är idag.

KÄLLA.


Mina tankar kring boken:

Den var minst lika bra som de andra. Men det blev lite tjatigt att läsa flera böcker inom samma tema men boken var inte för den skull dålig eller trist eller svår att läsa.

Lättläst men tungt ämne som togs upp. Man kände sån empati för denna flickan som helt utan anledning låstes in på ett hem där man drogade ner henne fast hon var en helt vanlig flicka utan andra problem än de hon hade med sina föräldrar. Fadern söp och mamman drog.

Läs gärna den här för den är värd sinna timmar.

Trasig -- Shy Keenan.

Mitt betyg

"Jag föddes och trasades sönder i Birkenhead. Oönskad, misshandlad, såld, bortbytt, fotograferad, filmad, lämnad att dö, fördärvad, skuldbelagd, sviken och förbigången. Men jag föddes även med en brinnande eld inom mig. Jag kallar den för min Fenixeld. Jag är inget offer - det ordet beskriver bara vad jag råkade ut för. Inte heller är jag en överlevare för det antyder att jag kommit över allting. Jag är en Fågel Fenix och det pågår en ständig process inom mig. Detta är min berättelse."


Orden kommer från Shy Keenan. Under hela sin barndom blev hon systema­tiskt våldtagen av sin styvfar. Och hen­nes mor misshandlade henne så svårt att hon hade både nedsatt hörsel och syn den dag hon började skolan. Vid 10 års ålder var hon nära att dödas av en grupp pedofiler som hon blivit såld till.

I vuxen ålder beslutade sig Shy för att berätta san­ningen och få de skyldiga ställda inför rätta. Efter en utdragen process dömdes både styvfadern och några av hans medhjälpare till långa fängelsestraff - inte bara för vad de gjort mot Shy utan för flera fruktans­värda brott även mot andra barn.

Trasig är en av de mest skakande och ärliga skildring­ar av barns utsatthet som någonsin skrivits. På ett rakt och självutlämnande sätt berättar Shy Keenan om sina fruktansvärda upplevelser. Men hon uppvi­sar även en inneboende styrka och förmåga att trots allt överleva och vända smärtan till något positivt som kan hjälpa andra i liknande situation.

KÄLLA



Här nedan får du höra hennes egna ord om sin barndom.


Mina tankar om boken.

En fruktansvärd bok om hur man kan ha de som värst som barn.
Där misshandel och sexuellt utnyttjande är barnets vardag. Ingen som ser, ingen som förstår.

Jag beundrar kvinnor som kan komma över en sån här upplevelse. Rena mardrömstartet på en ung kvinnas liv.

Det blev en fyra bara för att jag kände att hon tappade bort hur hon tog sig vidare när det gällde att bilda egen familj. Hur hon fann tryggheten i en man efter hennes upplevelser.

Jag kanske är orättvis mot boken som annars var en lässlukare. Jag hade svårt att lägga den i från sig då den fängslade mig direkt.

Jag tog tre pauser i läsandet. När jag lagade maten, åt maten och såg en film under lördagkvällen.

Det denna lilla flicka fick vara med om är så fruktansvärt kränkande mot ett levande väsen och man chockas av hur hon behandlas från myndigheters sida.

Det var ingen som hörde denna flickas försök till avslöjande.


Läs denna boken det gjorde jag och jag ångrar mig inte.


Varför Gråter inte Emma.

Naket och ärligt om tragedin som engagerade hela Sverige

Mitt Betyg: 

Äntligen hade tillvaron ordnat sig för Arbogatjejen Emma. Hon som alltid fallit för fel killar och tidigt blev ensamstående mamma med två barn. Nu hade hon mött en trygg man och de planerade för ett liv tillsammans. Men en kväll stod någon ur det förflutna i dörren och tragedin var ett faktum. Emma blev svårt misshandlad. Hennes barn Max och Saga hade aldrig någon chans.

När Emma vaknade upp befann hon sig i en märklig polisutredning där hon hölls isolerad utan att veta vad som hade hänt henne - eller barnen. Hon som varit en vanlig småstadsflicka blev sedan rikskänd när hon valde att träda fram och berätta om sina upplevelser. Emmas starka utstrålning möttes av djup beundran men också misstro. "Hur kan hon se så glad ut?" Man tycktes vilja att Emma skulle gråta och hata. Med sin sorg ifrågasatt tog sig Emma igenom två rättegångar och pekade ut sina barns mördare. Hon omvandlade tyskans hat till kärlek och framtidstro. Men bakom fasaden pågick varje sekund en kamp för att orka ta sig tillbaka till livet.

Varför gråter inte Emma? är en provocerande men uppriktig skildring som bryter mot den gängse bilden av hur man ska bete sig i sorgens stund. En berättelse om en helt vanlig svensk familj som i krisen visar prov på en ovanlig sammanhållning och kompromisslös kärlek.

Se bokvideon här from Markus Junghard on Vimeo.

 


Mina tankar kring boken:

 

Boken griper tag i en på ett okontrollerat sätt. Man kan inte förstå hur det måste kännas att drabbas av något så fruktansvärt.

Det är också obegripligt svårt att förstå hur en människa kan fungera på detta sätt att bara kliva in i andra människors hem och beröva dom på det vackraste de har. Barnen.

 

Jag faschineras av Emmas styrka som ibland känns overklig. Man bara väntar på att hon ska bryta ihop totalt i ilska. Men man kan bara beundra hennes krafter.

Man förstår ju att hon lider men man får nästan uppfattningen av att hennes kraft att få dit tjejen är större än att våga sörja.

 

Men den här boken rekommenderar jag dig att läsa.


RSS 2.0